20 years has past they ain't coming back...
Jag hoppade av bussen och påbörjade min språngmarsh igenom Bjurslätts torg. Min mage krampade, fick muskelryckningar i magen och log åt mig själv som ett riktigt fån. Med livlig musik sprudlandes från mina hörlurar och kyla som fick mina nackhår att resa sig.
Ju närmare jag kom hemmet desto mer krampade magen, med några få meter kvar till dörren bestämde jag mig för att springa. Jag fumlade fram nycklarna som jag trasslat ihop i näven, öppnade dörren, slängde av mig skinnjackan, ryckte ur hörlurarna och sprang in på toaletten.
Ja, jag hade druckit hur mycket te som helst hos tina, och precis när jag var klar, satte jag på vattenkokaren och såg klockan slå 00.00.
Så här sitter jag, med två ostmackor och en kopp te, och inser att jag aldrig kommer vara nitton igen...
...Tur att jag har lite choklad i kylen!
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
In case you didn't know.
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
Tomato?
Hemsk dag, i korta drag. Lyckades göra en perfekt ugnsomelett, så har bestämt mig för att äta framför en film och sen sova bort resten av den här gråa dagen.
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
Something in my throat..
Vaknade av slemhosta, och känner inte alls att jag behöver bli sjuk åter igen!
Jag får nog hälla på lite te och helt enkelt göra allt i min makt för att hålla mig frisk. Det blev nog lite kallt när jag väntade på bussen hem från stan igår kväll.
Jag har i alla fall sen vecka denna veckan, jobbar fårn 12.30-19.00, så att man hinner i alla fall pyssla i ordning sig lite på morgonkvisten.
Jag väntar fortfarande spänt på min kamera, hur lång tid ska det ta egentligen?
Fråga mig inte varför jag går upp klockan halv åtta när jag börjar halv ett... Skulle kunnat sova längre, men samtidigt så känns det dumt, när jag kan piggna till istället.
Nåväl, tea-time!
Jag får nog hälla på lite te och helt enkelt göra allt i min makt för att hålla mig frisk. Det blev nog lite kallt när jag väntade på bussen hem från stan igår kväll.
Jag har i alla fall sen vecka denna veckan, jobbar fårn 12.30-19.00, så att man hinner i alla fall pyssla i ordning sig lite på morgonkvisten.
Jag väntar fortfarande spänt på min kamera, hur lång tid ska det ta egentligen?
Fråga mig inte varför jag går upp klockan halv åtta när jag börjar halv ett... Skulle kunnat sova längre, men samtidigt så känns det dumt, när jag kan piggna till istället.
Nåväl, tea-time!
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
It's on fire!
Här är en lite bättre bild tagen med Catsuits mobil. Jag är väldigt nöjd, igår var jag inte riktigt säker eftersom det ändå är en ganska stark röd. Nu ska jag bara klippa bort lite slitna toppar så ser det nog finemang ut!
Dags att fixa tvätten, sen blir det nog en långpromenad, vet inte om jag springer idag faktiskt, min kondition orkar inte med det... Haha!
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
You never gonna be alone.
Time, is going by, so much faster than I,
And I'm starting to regret not spending all of it with you.
Now I'm, wondering why, I've kept this bottled inside,
So I'm starting to regret not telling all of this to you.
En djup suck och allting bara brast, kunde känna de första salta idiotiska tårarna rinna ner. Med ens hörde jag ett högljutt piskande, smärtsamt regnfall släppas från ovan.
En bitterljuv känsla, smärta, lycka.
Jag satt där ensam och det kändes precis som om regnet grät med mig, därför kände jag mig inte dum.
You never gonna be alone.
Lika snabbt som regnet kom försvann det, ungefär samtidigt som jag slutade storgråta och istället bestämde mig för att skriva av mig lite. Det är nog en sån där once in a lifetime-känsla, som jag kommer bevara för alltid.
Åh, denna underliga värld.
Nu vet jag vilken låt jag ska lära mig på gitarr, tack och lov för musik.
And I'm starting to regret not spending all of it with you.
Now I'm, wondering why, I've kept this bottled inside,
So I'm starting to regret not telling all of this to you.
En djup suck och allting bara brast, kunde känna de första salta idiotiska tårarna rinna ner. Med ens hörde jag ett högljutt piskande, smärtsamt regnfall släppas från ovan.
En bitterljuv känsla, smärta, lycka.
Jag satt där ensam och det kändes precis som om regnet grät med mig, därför kände jag mig inte dum.
You never gonna be alone.
Lika snabbt som regnet kom försvann det, ungefär samtidigt som jag slutade storgråta och istället bestämde mig för att skriva av mig lite. Det är nog en sån där once in a lifetime-känsla, som jag kommer bevara för alltid.
Åh, denna underliga värld.
Nu vet jag vilken låt jag ska lära mig på gitarr, tack och lov för musik.
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
Useless..
Haft en fullspäckad dag idag, skrivit på sista papprena på lägenheten, fört över pengarna, handlat på Ikea och storhandlar mat på Willys. Mitt i allt stressande, fick jag dåliga nyheter om min farfar.
Jag visste att han var dålig men har inte riktigt satt mig in i det, har haft fullt upp av att... Ja, vara egoistisk helt enkelt. Men det är inte så att jag har varken tid eller råd att åka över till Finland ändå, så jag har känt att min oro inte hjälper dem.
Jag är redan som det är orolig för min pappa, saknar honom, önskar honom det bästa. På sista tiden har jag lyckats hålla oron på normal nivå, men idag föll allt som en tung, kall sten på mig.
Jag är rädd, rädd för att jag lever mitt liv och är upptagen, så att jag inte märker när folk börjar försvinna.
Jag är rädd att jag aldrig få se personer mer...
Försöker liksom tänka tillbaka sist jag såg farfar, önskar jag kunde kramat honom mer, pratat mer! Jag älskar mina släktingar men jag visar det inte tillräckligt, allt känns så hopplöst. Vad är livet utan de man älskar?
Absolut ingenting.
Ena sekunden lycka, andra sekunden hopplöshet...
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
Ny design.
Var tvungen att ändra headern lite, fräsha upp, göra den tjejigare, roligare!
Tycks?
Tycks?
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
Update...
Tiden läker alla sår. Ja det kan nog stämma men under tiden så rivs gamla sår upp, saltas grundligt och små rispor börjar växa fram som svider och irriterar. Medan allting rullar på funderar man på hur man egentligen orkar med alls. Alla motsägelser, människor, en själv!
Men senaste nytt är väl att jag blivit sviken, gått vidare, bytt jobb, skrattat och bara försökt att göra det vi alla gör bäst; leva.
Ska försöka att inte snurra ihop hela inlägget till en salig röra. Känner för att skriva av mig men vet inte riktigt vad jag vill säga. Aldrig någonsin att jag varit en stor talare, då ord alltid klumpas ihop på väg till stämbanden och hjärnan slutar fungera när någonting för invecklat kommer på tal.
Sen är det väl att paniken slår när jag inser att jag måste göra intryck.
Detta förbannade intryck! En halv sekund att få en människa att bedöma en som förhoppningsvis godhjärtad, intressant och vänlig.
I det långa hela är väl intryck någonting som fungerat relativt bra. Men i längden så håller det inte. Man kan inte leva i tio år med ett första intryck! Detta kan vara anledningen till att folk tröttnar på en.
Måste erkänna att det är ganska irriterande att veta lösningen på sitt problem utan att kunna göra någonting åt det. Antar att tålamod är någonting som är bristfälligt i mina mänskliga kontakter. Tur att jag har mina guldkorn samlade i mitt rosa fluffiga hjärta.
Okej, jag förstår inte ens vad jag har skrivit, tänker låta tankarna spinna runt i den gigantiska elefanthorden i min lilla hjärna. Tur att det inte är storleken som bedömer hur smart eller bra man är.
Men senaste nytt är väl att jag blivit sviken, gått vidare, bytt jobb, skrattat och bara försökt att göra det vi alla gör bäst; leva.
Ska försöka att inte snurra ihop hela inlägget till en salig röra. Känner för att skriva av mig men vet inte riktigt vad jag vill säga. Aldrig någonsin att jag varit en stor talare, då ord alltid klumpas ihop på väg till stämbanden och hjärnan slutar fungera när någonting för invecklat kommer på tal.
Sen är det väl att paniken slår när jag inser att jag måste göra intryck.
Detta förbannade intryck! En halv sekund att få en människa att bedöma en som förhoppningsvis godhjärtad, intressant och vänlig.
I det långa hela är väl intryck någonting som fungerat relativt bra. Men i längden så håller det inte. Man kan inte leva i tio år med ett första intryck! Detta kan vara anledningen till att folk tröttnar på en.
Måste erkänna att det är ganska irriterande att veta lösningen på sitt problem utan att kunna göra någonting åt det. Antar att tålamod är någonting som är bristfälligt i mina mänskliga kontakter. Tur att jag har mina guldkorn samlade i mitt rosa fluffiga hjärta.
Okej, jag förstår inte ens vad jag har skrivit, tänker låta tankarna spinna runt i den gigantiska elefanthorden i min lilla hjärna. Tur att det inte är storleken som bedömer hur smart eller bra man är.
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
Måndasångesten försvann...
Åh vad illa jag mådde i morse när jag skulle göra mig i ordning för jobbet. Magen krånglade, frukostflingorna ville inte gå ner. När jag blivit avsläppt vid drottningtorget lade jag nog ingen som helst uppmärksamhet på den förmodligen undervart vackra morgonen. Jag stirrade bara stelt ner i min metro och hälsade på en kollega som jag mötte på spårvagnen.
Väl vid jobbet surplade jag i mig en halv kopp te, inget socker, onödigt. Jag lyssnade halvörat på det otydbara babblet ifrån alla olika språk och hörde mitt namn emellanåt.
Sen skickades jag och en kollega iväg för att städa på sensus, en märklig "hallelujah" musik spelades upp när vi stängt av larmet och det kändes som den märkligaste plats jag städat på någonsin. Alla små religionsbås, texter, bilder, jag damsög och städade utan att bry mig. Förutom de roliga små hattarna de hade på klädavdelningen, där fick jag till ett litet fniss.
När vi var klara fick jag höra att jag inte skulle jobba mer idag, egentligen skulle de ha ringt mig i går.
Helt plötsligt kände jag solljuset steka mot mina kinder, jag hörde fåglar kvittra några kvarter ifrån. Och helt plötsligt kändes den förorenade luften väldigt frisk!
Jag promenerade raskt till centralen, såg på alla trötta människor, och kände hur underbart det var att jag skulle hem och dricka te, sätta på mig sköna kläder! Jag brydde mig inte ens om att jag ska ha finskatenta ikväll. Jag visste att jag kunde sätta mig halvnäck ute i solen och läsa, och inte behöva stressa upp mig.
Så snabbt måndagsångesten kan försvinna...
Väl vid jobbet surplade jag i mig en halv kopp te, inget socker, onödigt. Jag lyssnade halvörat på det otydbara babblet ifrån alla olika språk och hörde mitt namn emellanåt.
Sen skickades jag och en kollega iväg för att städa på sensus, en märklig "hallelujah" musik spelades upp när vi stängt av larmet och det kändes som den märkligaste plats jag städat på någonsin. Alla små religionsbås, texter, bilder, jag damsög och städade utan att bry mig. Förutom de roliga små hattarna de hade på klädavdelningen, där fick jag till ett litet fniss.
När vi var klara fick jag höra att jag inte skulle jobba mer idag, egentligen skulle de ha ringt mig i går.
Helt plötsligt kände jag solljuset steka mot mina kinder, jag hörde fåglar kvittra några kvarter ifrån. Och helt plötsligt kändes den förorenade luften väldigt frisk!
Jag promenerade raskt till centralen, såg på alla trötta människor, och kände hur underbart det var att jag skulle hem och dricka te, sätta på mig sköna kläder! Jag brydde mig inte ens om att jag ska ha finskatenta ikväll. Jag visste att jag kunde sätta mig halvnäck ute i solen och läsa, och inte behöva stressa upp mig.
Så snabbt måndagsångesten kan försvinna...
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
Just sit still...
Suck, ännu en dag hemma sjuk, får man inte lite panik när man är hemma från jobbet en hel vecka? Jag får i alla fall panik. Känns som jag missar så mycket, känns onödigt att sitta hemma! Men samtidigt kan jag bli ännu värre om jag drar till jobbet för tidigt, med tanke på den fysiska aktiviteten jobbet faktiskt innebär.
Det är väl mest lönen som gör mig stressad, ska iväg till Irland i juni, vill inte komma hem helt barskrapad liksom. Hade varit kul om man kunde ha en del över.
Jag stressar upp mig själv väldigt mycket när jag bara sitter hemma, det märks eller?
Det är väl mest lönen som gör mig stressad, ska iväg till Irland i juni, vill inte komma hem helt barskrapad liksom. Hade varit kul om man kunde ha en del över.
Jag stressar upp mig själv väldigt mycket när jag bara sitter hemma, det märks eller?
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
Shitbull...
För onödighetens skull och för att jag har skrivkramp!
Åh precis när man tror att man har kontroll så flyger allting ur händerna på en igen.
Kommer kanske ha finskatenta i morgon, så ska bädda ner mig med mina 100 sidor anteckningar och grammatikboken, this is now or never!
Perkele.
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
p.s
Får ursäkta för min frånvaro, snart inne på min tredje arbetsdag och försöker verkligen få igång min energi. Jag får anpassa mig på nytt och blir otålig för att jag inte fixar allting perfekt med en gång.
Ja, en ny erfarenhet får jag i alla fall, massor av språk att tyda, massor av skit att städa.
Jag hoppas på att kunna slänga upp lite kul foton i helgen, men nu vet ni i alla fall varför jag inte skulle göra det.
Mjau.
Ja, en ny erfarenhet får jag i alla fall, massor av språk att tyda, massor av skit att städa.
Jag hoppas på att kunna slänga upp lite kul foton i helgen, men nu vet ni i alla fall varför jag inte skulle göra det.
Mjau.
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
Safety-card
Jag är ditt safety-card, tills du hittar någonting bättre.
Är jag fortfarande fast i det förflutna eller händer bara allting om från början?
Jag hatar dig för vad du gjort mot mig.
Men jag älskar mig själv för hur bra jag återhämtat mig.
Det ska vara mödan värt att få mig, och det ska göra ont att vara utan mig.
Är jag fortfarande fast i det förflutna eller händer bara allting om från början?
Jag hatar dig för vad du gjort mot mig.
Men jag älskar mig själv för hur bra jag återhämtat mig.
Det ska vara mödan värt att få mig, och det ska göra ont att vara utan mig.
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
Vi dansar och ler.
Oj, så fort dagarna går, dags att uppdatera eller vad tycker ni?
Jag har sagt upp mig från mitt jobb, yes, det är sant. Den andra nyheten är att jag kommer att börja jobba på ett riktigt städbolag i april. Jag är riktigt nöjd.
Om lite mer än en vecka ska Tinas 18 årsdag firas, och dagen efter får jag besök från Irland igen, det ska bli så himla kul!
Den tråkiga är väl att jag känner att jag håller på och bli sjuk. Samtidigt är det svårt att inte vara glad över allt annat. Det är inte ofta man känner sig så positiv, mer än vanligt. Man få ta vara på den känslan och njuta tills nästa kurva i berg-och-dalbanan kommer.
Och i morgon ska jag på middag med ingen annan än min Sarah! Vi får fira livet helt enkelt, som en fin liten gest över att vi klarar oss så bra nu såhär i början av vuxenlivet, haha.
Ska nog sätta på bastun, lägga mig ner och försöka fylla själen med positiva tankar.
Andas in, känn värmen och lyckan.
Andas ut, bort med allt elände och förlust.
Det låter som en plan, eller vad säger ni?
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
mina uppskattar jag att ni
inte kopierar utan mitt tillstånd.
Tack för att ni läser,
fortsätt gärna med det!
